Formas finansierar Lunds universitets sockertångsprojekt – havsalger ska bli framtidens bioplast

Havsalger som råvara för morgondagens material

Den svenska forskningsfinansiären Formas har beviljat anslag till femton projekt inom sitt Biosociety-program – och bland de utvalda finns ett banbrytande initiativ från Lunds universitet. Projektet, som bär namnet Initiativ för tångmaterial, syftar till att utveckla resurs- och kostnadseffektiva processer för att använda sockertång (Saccharina latissima) som råvara i biobaserade material.

Vad är Formas och Biosociety-programmet?

Formas är ett statligt forskningsråd under Klimat- och näringslivsdepartementet med uppdrag att finansiera forskning och innovation för hållbar samhällsutveckling. Biosociety-programmet är ett av Formas flaggskeppssatsningar och fokuserar på att påskynda övergången till en cirkulär bioekonomi i Sverige – det vill säga ett samhälle där biologiska resurser används på ett hållbart och förnybart sätt i stället för fossila råvaror.

Tillkännagivandet i november 2025 markerade startskottet för de första projekten som beviljas medel inom Biosociety-programmet, vilket gör Lunds universitets tångprojekt till ett pionjärprojekt i sitt slag.

Sockertång – en outnyttjad resurs i svenska vatten

Sockertång är en brunalg som växer längs Sveriges västkust och i Östersjön. Till skillnad från landbaserade grödor kräver tång varken åkermark, sötvatten eller konstgödsel för att växa – den tar upp näring direkt från havet och kan till och med bidra till att minska övergödning i kustnära vatten.

• Hög kolhydrathalt: Sockertång innehåller stora mängder polysackarider som kan omvandlas till bioplaster, förpackningsmaterial och textilier.
• Snabb tillväxt: Alger växer betydligt snabbare än träd och kan skördas flera gånger per år.
• Koldioxidupptag: Storskalig tångodling kan bidra till att binda koldioxid och motverka havsförsurning.
• Cirkulär potential: Restprodukter från materialframställningen kan användas som foder, gödsel eller energikälla.

Lunds universitets roll och projektets mål

Lunds universitet är ett av Sveriges ledande lärosäten inom naturvetenskap, teknik och hållbarhetsforskning. Inom projektet Initiativ för tångmaterial arbetar forskarna med att kartlägga och optimera de processer som krävs för att omvandla sockertång till konkurrenskraftiga biomaterial på industriell skala.

Målet är att skapa nya affärsmöjligheter för svenska aktörer längs hela värdekedjan – från tångodlare och processföretag till materialtillverkare och slutanvändare. Projektet bidrar därmed direkt till den nationella strategin för en cirkulär och biobaserad ekonomi.

Varför är detta viktigt för det svenska samhället?

Sverige har förbundit sig att nå klimatneutralitet senast 2045, och en central del av den omställningen handlar om att ersätta fossilbaserade material med förnybara alternativ. Biomaterial från havsalger erbjuder en unik möjlighet att kombinera klimatnytta med regional tillväxt – särskilt längs den svenska kusten där tångodling kan skapa nya gröna jobb.

Formas satsning på Biosociety-programmet, och specifikt på projekt som Initiativ för tångmaterial, visar att Sverige tar en ledande roll i den globala kapplöpningen mot en hållbar bioekonomi. Genom att investera i grundforskning och tillämpade processer redan nu lägger man grunden för en industri som kan bli en viktig exportvara för Sverige i framtiden.

En del av ett bredare ekosystem

Formas beviljade totalt femton projekt inom Biosociety-programmet i november 2025. Bredden på projekten – från skog till tång, från jordbruk till marin bioteknik – speglar ambitionen att bygga ett robust och diversifierat bioekonomiskt ekosystem i Sverige. Initiativ för tångmaterial är ett av de projekt som sticker ut tack vare sin marina inriktning och sin potential att kombinera miljönytta med ekonomisk tillväxt.

Med Formas stöd i ryggen kan Lunds universitets forskare nu ta nästa steg mot att göra sockertång till en självklar del av den svenska industrins råvarupalett – och kanske en dag ersätta den plastpåse vi tar för givet med en som vuxit i havet utanför Bohuslän.

Källa: Formas