Nästan 3 miljoner till forskning om lungmask hos nötboskap och får – Stiftelsen Lantbruksforskning satsar på bättre diagnostik
3 oktober 2026
AI-genererad bildStiftelsen Lantbruksforskning beviljar nästan 3 miljoner till lungmaskforskning
I december 2025 offentliggjorde Stiftelsen Lantbruksforskning resultaten av sin årliga öppna utlysning – och bland de 14 nya forskningsprojekt som beviljades finansiering för 2026 finns ett som direkt berör djurhälsan hos svenska kor och får. Projektet "Förbättrad diagnostik av lungmask hos nötboskap och får" tilldelas 2 995 000 kronor och leds av Peter Halvarsson vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Vad är lungmask och varför är det ett problem?
Lungmask (dictyocaulos) är en parasit som drabbar nötboskap och får och kan orsaka allvarliga luftvägsproblem, nedsatt tillväxt och i värsta fall dödsfall hos djuren. Sjukdomen är vanlig i Sverige, särskilt under fuktiga betessäsonger, och ställer till med stora problem för lantbrukare som vill hålla sina djur friska utan att behöva ty sig till onödig medicinering.
En av de stora utmaningarna är att befintliga diagnostikmetoder inte alltid är tillräckligt känsliga eller snabba för att ge lantbrukaren ett tydligt svar i tid. Det är just detta problem som det nya SLU-projektet siktar på att lösa.
Vad ska pengarna användas till?
Projektet har två huvudsakliga mål:
- Optimering av Baermann-metoden – en klassisk laboratorieteknik för att påvisa lungmaskens larver i träckprover. Genom att förfina metoden hoppas forskarna öka träffsäkerheten och minska risken för falskt negativa svar.
- Utveckling av en snabb molekylär LAMP-analys – LAMP (Loop-mediated Isothermal Amplification) är en modern DNA-baserad teknik som kan ge svar på plats, utan avancerad laboratorieutrustning. En validerad LAMP-metod för lungmask skulle kunna användas direkt på gården eller hos veterinären, vilket sparar tid och möjliggör snabbare behandlingsbeslut.
Sammantaget syftar projektet till att ge svenska lantbrukare och veterinärer bättre verktyg för att tidigt identifiera lungmaskinfektioner – och därmed kunna sätta in rätt åtgärder i rätt tid.
Om Stiftelsen Lantbruksforskning
Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) är en oberoende stiftelse som finansierar tillämpad forskning och kunskapsutveckling inom lantbruk och trädgård. Stiftelsen finansieras av lantbruksnäringen själv, bland annat via en avgift på försäljning av utsäde och växtskyddsmedel, och har som uppdrag att stärka konkurrenskraften och hållbarheten i svensk livsmedelsproduktion. Varje år genomförs en öppen utlysning där forskare kan söka medel för projekt som är direkt relevanta för lantbrukssektorn.
I den senaste utlysningen, vars resultat presenterades i december 2025, beviljades totalt 14 nya projekt finansiering. Projekten spänner över ett brett fält – från växtskydd och markbiologi till djurhälsa och produktionsteknik – och representerar en samlad investering i framtidens svenska lantbruk.
Varför är detta viktigt för det svenska lantbruket?
Bättre diagnostik av parasitsjukdomar som lungmask har flera positiva effekter:
- Förbättrad djurvälfärd – snabbare och säkrare diagnos innebär att sjuka djur kan behandlas i tid, vilket minskar lidande.
- Minskad antibiotikaanvändning – när lantbrukare vet exakt vad de har att göra med kan de undvika onödig medicinering och bidra till arbetet mot antibiotikaresistens.
- Ekonomiska vinster – lungmask orsakar produktionsförluster i form av sämre tillväxt och mjölkproduktion. Tidig diagnos och behandling skyddar lantbrukarens ekonomi.
- Stärkt konkurrenskraft – ett friskare djurbestånd är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt och hållbart svenskt lantbruk.
Forskning finansierad av lantbrukarna själva
Det som gör Stiftelsen Lantbruksforskning unik är att den finansieras direkt av näringen. Det innebär att svenska lantbrukare, via sina inköp av insatsvaror, bidrar till att finansiera den forskning som sedan kommer dem själva till nytta. Peter Halvarssons projekt vid SLU är ett tydligt exempel på hur denna modell fungerar i praktiken: ett konkret problem identifieras av näringen, forskning beviljas, och resultaten återförs till de lantbrukare som behöver dem.
Med nästan 3 miljoner kronor i ryggen och SLU:s expertis inom veterinärmedicin och parasitologi finns goda förutsättningar för att projektet ska leverera verktyg som gör skillnad – för djuren, för lantbrukarna och för det svenska lantbrukets framtid.